Thysellskan

Jag och min man Benny, har just kommit hem från ett par dagars semester!
Vi har tältat på  Kylören, 7 km från Norrbyn vid Västerbottenskusten.

Kylören är den vackraste plats jag känner till.
Den lugnaste, fridfullaste och mest romantiska platsen jag vet.
Konstigt? Nej då, jag har nog tillbringat flest somrar där än någonannanstans. Det hör nämligen till att min mamma Sonja, var född på Lakabäcken, bara ett stenkast härifrån, och vi hade kvar mammas föräldrahem tills på 90 talet. Nu har jag även fått med Benny på att tycka om platsen och därför var det en självklar sak att vi skulle tälta längst ut på Kylören även i år. Gjorde det även för 2 år sen.

Semester? Japp, från 5 ungar, kaninen Sutina, sköldpaddan Korken och från vår sommarstugan vid Baggböleören. Efter ha renoverat stugan hela våren och sommaren kände vi att vi behövde en andpaus och bara få göra INGENTING!

Vi har solat och fiskat, (!!!) Fiskat? Ja, alltså doppat kroken, för fisk fanns det då inte, inte för oss i alla fall.
Vi har haft det helt underbart. Havet har varit spegelblankt, vi har solat, tittat på sälen, fåglar och allt annat liv som finns. Grävt bland de vackra stenarna som finns där och mycket annat.
Söndagkväll åkte vi till Norrbyn och blev inbjuden av ett trevligt äldre par, han 87 år och hon 85 år, tror jag, att de bjöd på kaffe och berättade gamla historier från förr, både om människor jag inte kände, men även om min släkt. Du kanske förstår att jag har haft mycket släkt därnere?

Du förstår att vi har haft det härligt?

För att bli brun MÅSTE jag vara vid havet, och brun har jag blivit och det har verkligen varit behövligt och skönt för själen.

Kylören har mycket gammal historia bakom sig, på 1800-talet var det full verklsamhet där. De byggde skepp och fraktade timmer så här finns en gammal kaj bevarad och stenar och snäckor som var ballast för de stora fartygen. Kylören är Naturskyddad och därför MÅSTE DU vara försiktig när du är där och vara rädd om platsen för kommande generationer.

På söndag eftermiddag var vi in i viken till badplatsen "Skorvsand" som då VI barn kallde den. Den är väldigt väldigt långgrund, men har världens finaste sandbotten och det var varmt i vattnet. Hur många minnen som helst kom fram.
När vi nu idag skulle åka hem ville jag inte åka hem, JAG ÄLSKAR KYLÖREN!...Skulle kunna stanna hur länge som helst.

Igår kväll satt vi ute länge och tittade på åskan som gick ut över havet. Det b lixtrade HUR MYCKET SOM HELST, men mullrade inte. Det var verkligen ett skådespeleri. Benny tog ovanstående bild som är mot just Skorvsand viken, eller Kylörsviken som den kallas precis efter det att solen gått ner. Vackert!

Ytterligare en bild kommer här:

Jag vet att mina barn också tycker om detta ställe, Kylören, och jag VET, att nästa år kommer Benny ochy jag att återvända dit, för att tälta och bada. Kanske åker vi redan ner fler gånger i sommar och tar barnen med oss.

Nu väntar grävning och dränering i stugan i Baggböle.
Och Kylören finns alltid kvar i våra hjärtan..............................