Veckan som gått...
2011-02-21
...har varit ganska jobbig. Jag har mått dåligt till och från och inte haft nån energi alls...:( Det märkks på en att det är dags nu och imorron börjas det.
Födelsedagen den 18/2 firades tillsammans med Benny i lugn och ro, och på kvällen gick vi till en tjejkompis som bor här bredvid o käkade där och hade trevligt.
Sen helgen har väl varit si och så, men igår, söndag, så var vi hos lilla Nova som också hade fyllt år, nämligen 2 år i onsdags. Hon fick en kassaapparat, pannor till sin spis och 2 st barbidockor av oss. Bäst var ju Bennys present, kassaapparaten.
Idag har jag städat bort lite och nu sitter jag bara och är nervös inför imorron. Först ska jag på Fyslab och göra ultraljud på min arm där jag har min fistel:
(V-fistel: Patienter med kronisk njursvikt brukar få en arteriovenös fistel, AV-fistel. Det brukar gå till så att en artär i armen sys i hop med en ven, vilket sker med en liten operation. Artärer är blodkärl som transporterar det syrerika blodet från hjärtat ut i kroppen. Vener transporterar sedan det syrefattiga blodet tillbaka till hjärta och lungor för syresättning. När en AV-fistel har anlagts strömmar en del artärblod direkt över i venen som på några veckor utvecklas till ett tjockt och kraftigt blodkärl med bra blodflöde. I det förtjockade blodkärlet sätts sedan en dialysnål som leder blodet till dialysatorn och en nål som leder blodet tillbaka till patienten.
Är blodkärlen inte tillräckligt bra kan man sy in en konstgjord kärlbit mellan artär och ven, en så kallad AV-graft. Patienter som inte har någon fungerande fistel eller graft brukar få en slang i ett centralt blodkärl, CDK.)
Denna operation gjorde jag ju i juni men fick göra om den i juli då den "dog". De gick då in med 2 kanyler i armen och sprängde blodkärlen.
Sedan efter jag gjort Ultraljudet så är det dags för att gå till Självdialysen, där jag kommer att lära mig att fixa allt själv, t.o.m att sticka mig själv. *usch bara*..:Nädå, jag är ju faktiskkt van eftersom jag tar insulinsprutorna varje dag, men ändå..nu ska jag ner i blodkärlet.
Det känns pirrigt, kan inte säga annat, man vet ju inte hur man kommer att må den första tiden. Men det ordnar sig nog...*S*..positiv som JAG är...)
Jag skriver mer imorron o berättar hur det gått/Kramisar
...har varit ganska jobbig. Jag har mått dåligt till och från och inte haft nån energi alls...:( Det märkks på en att det är dags nu och imorron börjas det.
Födelsedagen den 18/2 firades tillsammans med Benny i lugn och ro, och på kvällen gick vi till en tjejkompis som bor här bredvid o käkade där och hade trevligt.
Sen helgen har väl varit si och så, men igår, söndag, så var vi hos lilla Nova som också hade fyllt år, nämligen 2 år i onsdags. Hon fick en kassaapparat, pannor till sin spis och 2 st barbidockor av oss. Bäst var ju Bennys present, kassaapparaten.
Idag har jag städat bort lite och nu sitter jag bara och är nervös inför imorron. Först ska jag på Fyslab och göra ultraljud på min arm där jag har min fistel:
(V-fistel: Patienter med kronisk njursvikt brukar få en arteriovenös fistel, AV-fistel. Det brukar gå till så att en artär i armen sys i hop med en ven, vilket sker med en liten operation. Artärer är blodkärl som transporterar det syrerika blodet från hjärtat ut i kroppen. Vener transporterar sedan det syrefattiga blodet tillbaka till hjärta och lungor för syresättning. När en AV-fistel har anlagts strömmar en del artärblod direkt över i venen som på några veckor utvecklas till ett tjockt och kraftigt blodkärl med bra blodflöde. I det förtjockade blodkärlet sätts sedan en dialysnål som leder blodet till dialysatorn och en nål som leder blodet tillbaka till patienten.
Är blodkärlen inte tillräckligt bra kan man sy in en konstgjord kärlbit mellan artär och ven, en så kallad AV-graft. Patienter som inte har någon fungerande fistel eller graft brukar få en slang i ett centralt blodkärl, CDK.)
Denna operation gjorde jag ju i juni men fick göra om den i juli då den "dog". De gick då in med 2 kanyler i armen och sprängde blodkärlen.
Sedan efter jag gjort Ultraljudet så är det dags för att gå till Självdialysen, där jag kommer att lära mig att fixa allt själv, t.o.m att sticka mig själv. *usch bara*..:Nädå, jag är ju faktiskkt van eftersom jag tar insulinsprutorna varje dag, men ändå..nu ska jag ner i blodkärlet.
Det känns pirrigt, kan inte säga annat, man vet ju inte hur man kommer att må den första tiden. Men det ordnar sig nog...*S*..positiv som JAG är...)
Jag skriver mer imorron o berättar hur det gått/Kramisar
Kommentarer
Trackback
