Brev från lassa
2011-02-23
Klockan är 18.00 och här sitter jag i min sjukhussäng o bara väntar o väntar. Kom med taxi kl 08.00 i morse, tog mig lite frukost och skrevs sedan in. Sedan dess har jag väntat o väntat att få komma ner på operation men ännu har jag inte fått komma ner. Sköterskan var hit för en stund sedan o berättade att de ringt från Röntgen och att det blir imorron bitti kl 07.40. Hoppas nu bara att det blir av.
Jag ligger på en 2-sal och har en äldre dam som granne och utsikt över ett disigt flygplats på 8:e våningen ligger jag.
Idag har jag ätit 1,5 skiva falukorv, liiiite morotsstuvning, potatis och grönsaker, och till middag var det köttfärslimpa eller vad man ska kalla det. Naturligtvis började jag må illa så jag fick en tablett som tog bort illamåendet, en sån måste jag bara be min läkare om. Jag skall försöka få ett samtal med honom imorron.
Pust, vad denna väntan är jobbig, när man inte har nån tid utan får komma akut. Jag hoppas nu att jag får komma in imorronbitti så kanske, kanske jag får åka hem imorron eftermiddadg. Jag har ju tid för dialysstart på fredag igen.
Skall bli spännande att se om man kan sova här inatt, damen bredvid snarkar ganska så bra, nu när hon sovit på eftermiddagen, dessutom är det ju alltid en massa spring i korridorer både här utanför och här ovanför…..Tur jag har med mig datorn. Har suttit o spelat en massa spel idag och ikväll tror jag att jag ska se på Harry Potter. Lite tråkigt att se på film på datorn på dagen.
Sen är det ju bara att ladda inför morrondagen:(;
Tur man också ha TV på rummet, just nu ser vi på Per Morberg och kl 20 så är det ju svenska Masterchef som man måste se. Brukar ju som följa de där matlagningsprogrammmen. Man vet ju aldrig kan ju behöva lite recept när an kan börja äta som vanligt igen, för det är ju meningen att jag ska göra det.
Skriver mer imorron när jag har gjort bort det här eländet…..och sen ska jag hem igen.
Kramisar Yvonne
Ultraljud på fisteln och dialys idag?
2011-02-22
NEJ! Det gick inge bra alls idag. Var på fyslab och skulle kolla fisteln med ultraljud att den funkar innan dialys, men den funkar inte. Tidigare hade jag ett flöde där som låg på nästan 1000 ml i minuten, nu låg den bara på 260 ml!!! Skit också. Jag träffade min läkare i centralhallen så han såg resultatet och skulle upp på mottagningen o fixa en del saker.
Jag gick som lovat till dialysen, men det var ju inte lönt att starta där inte, så jag satt där ändå i 2 timmar, tog en massa prover och fikade. Under tiden ringde de från Med II och jag fick tid imorron för inläggning. De kommer att spränga upp blodkärlen, som de gjorde i juli i fjol. Ingen trevlig operation alls, men jag måste juh;( så jag blir väl inlagd ett par dar. Operationen blir förmodligen av imorron eftermiddag, och jag skall vara där på avd kl 8.00
På fredag är det nu räknat med dialys, om de bara får fisteln i armen att funka.....annars blir det en större operation. Man måste ju ha tillgång till blodkärl....Dessutom såg vi idag att jag varken tål nålarna eller embla plåstret. Man får ju alltid ett bedövningsplåster, men de skulle försöka bedöva med tandläkarbedövning.
När jag satt o väntade på taxin i centralhallen kom en kompis där och av henne fick jag massor av energi, och hon lovade att hon skulle be för mig. TACK gulliga du, för att du orkar tänka på mig, du har ju ditt! TACK!
Skriver mer sen när jag vet nåt! Och DU! Sköt om dig!
Kram Yvonne
NEJ! Det gick inge bra alls idag. Var på fyslab och skulle kolla fisteln med ultraljud att den funkar innan dialys, men den funkar inte. Tidigare hade jag ett flöde där som låg på nästan 1000 ml i minuten, nu låg den bara på 260 ml!!! Skit också. Jag träffade min läkare i centralhallen så han såg resultatet och skulle upp på mottagningen o fixa en del saker.
Jag gick som lovat till dialysen, men det var ju inte lönt att starta där inte, så jag satt där ändå i 2 timmar, tog en massa prover och fikade. Under tiden ringde de från Med II och jag fick tid imorron för inläggning. De kommer att spränga upp blodkärlen, som de gjorde i juli i fjol. Ingen trevlig operation alls, men jag måste juh;( så jag blir väl inlagd ett par dar. Operationen blir förmodligen av imorron eftermiddag, och jag skall vara där på avd kl 8.00
På fredag är det nu räknat med dialys, om de bara får fisteln i armen att funka.....annars blir det en större operation. Man måste ju ha tillgång till blodkärl....Dessutom såg vi idag att jag varken tål nålarna eller embla plåstret. Man får ju alltid ett bedövningsplåster, men de skulle försöka bedöva med tandläkarbedövning.
När jag satt o väntade på taxin i centralhallen kom en kompis där och av henne fick jag massor av energi, och hon lovade att hon skulle be för mig. TACK gulliga du, för att du orkar tänka på mig, du har ju ditt! TACK!
Skriver mer sen när jag vet nåt! Och DU! Sköt om dig!
Kram Yvonne
Veckan som gått...
2011-02-21
...har varit ganska jobbig. Jag har mått dåligt till och från och inte haft nån energi alls...:( Det märkks på en att det är dags nu och imorron börjas det.
Födelsedagen den 18/2 firades tillsammans med Benny i lugn och ro, och på kvällen gick vi till en tjejkompis som bor här bredvid o käkade där och hade trevligt.
Sen helgen har väl varit si och så, men igår, söndag, så var vi hos lilla Nova som också hade fyllt år, nämligen 2 år i onsdags. Hon fick en kassaapparat, pannor till sin spis och 2 st barbidockor av oss. Bäst var ju Bennys present, kassaapparaten.
Idag har jag städat bort lite och nu sitter jag bara och är nervös inför imorron. Först ska jag på Fyslab och göra ultraljud på min arm där jag har min fistel:
(V-fistel: Patienter med kronisk njursvikt brukar få en arteriovenös fistel, AV-fistel. Det brukar gå till så att en artär i armen sys i hop med en ven, vilket sker med en liten operation. Artärer är blodkärl som transporterar det syrerika blodet från hjärtat ut i kroppen. Vener transporterar sedan det syrefattiga blodet tillbaka till hjärta och lungor för syresättning. När en AV-fistel har anlagts strömmar en del artärblod direkt över i venen som på några veckor utvecklas till ett tjockt och kraftigt blodkärl med bra blodflöde. I det förtjockade blodkärlet sätts sedan en dialysnål som leder blodet till dialysatorn och en nål som leder blodet tillbaka till patienten.
Är blodkärlen inte tillräckligt bra kan man sy in en konstgjord kärlbit mellan artär och ven, en så kallad AV-graft. Patienter som inte har någon fungerande fistel eller graft brukar få en slang i ett centralt blodkärl, CDK.)
Denna operation gjorde jag ju i juni men fick göra om den i juli då den "dog". De gick då in med 2 kanyler i armen och sprängde blodkärlen.
Sedan efter jag gjort Ultraljudet så är det dags för att gå till Självdialysen, där jag kommer att lära mig att fixa allt själv, t.o.m att sticka mig själv. *usch bara*..:Nädå, jag är ju faktiskkt van eftersom jag tar insulinsprutorna varje dag, men ändå..nu ska jag ner i blodkärlet.
Det känns pirrigt, kan inte säga annat, man vet ju inte hur man kommer att må den första tiden. Men det ordnar sig nog...*S*..positiv som JAG är...)
Jag skriver mer imorron o berättar hur det gått/Kramisar
...har varit ganska jobbig. Jag har mått dåligt till och från och inte haft nån energi alls...:( Det märkks på en att det är dags nu och imorron börjas det.
Födelsedagen den 18/2 firades tillsammans med Benny i lugn och ro, och på kvällen gick vi till en tjejkompis som bor här bredvid o käkade där och hade trevligt.
Sen helgen har väl varit si och så, men igår, söndag, så var vi hos lilla Nova som också hade fyllt år, nämligen 2 år i onsdags. Hon fick en kassaapparat, pannor till sin spis och 2 st barbidockor av oss. Bäst var ju Bennys present, kassaapparaten.
Idag har jag städat bort lite och nu sitter jag bara och är nervös inför imorron. Först ska jag på Fyslab och göra ultraljud på min arm där jag har min fistel:
(V-fistel: Patienter med kronisk njursvikt brukar få en arteriovenös fistel, AV-fistel. Det brukar gå till så att en artär i armen sys i hop med en ven, vilket sker med en liten operation. Artärer är blodkärl som transporterar det syrerika blodet från hjärtat ut i kroppen. Vener transporterar sedan det syrefattiga blodet tillbaka till hjärta och lungor för syresättning. När en AV-fistel har anlagts strömmar en del artärblod direkt över i venen som på några veckor utvecklas till ett tjockt och kraftigt blodkärl med bra blodflöde. I det förtjockade blodkärlet sätts sedan en dialysnål som leder blodet till dialysatorn och en nål som leder blodet tillbaka till patienten.
Är blodkärlen inte tillräckligt bra kan man sy in en konstgjord kärlbit mellan artär och ven, en så kallad AV-graft. Patienter som inte har någon fungerande fistel eller graft brukar få en slang i ett centralt blodkärl, CDK.)
Denna operation gjorde jag ju i juni men fick göra om den i juli då den "dog". De gick då in med 2 kanyler i armen och sprängde blodkärlen.
Sedan efter jag gjort Ultraljudet så är det dags för att gå till Självdialysen, där jag kommer att lära mig att fixa allt själv, t.o.m att sticka mig själv. *usch bara*..:Nädå, jag är ju faktiskkt van eftersom jag tar insulinsprutorna varje dag, men ändå..nu ska jag ner i blodkärlet.
Det känns pirrigt, kan inte säga annat, man vet ju inte hur man kommer att må den första tiden. Men det ordnar sig nog...*S*..positiv som JAG är...)
Jag skriver mer imorron o berättar hur det gått/Kramisar
I nattens sena timme....
2011-02-17
Inte kan man sova...har nog inte gjort det på de sista 2 veckorna, undra om det är oro, eller vad?
Mitt uppiallt...så måste jag säga att jag får min styrka. egentligen av en annan person, som nästan genom gått det jag ska gå igenom, men ändå på ett annat sätt, och kanske värre...? vad som nu är värre.....
Sedan många många år tillbaka har jag en mycket god vän, som jag lärde känna genom kyrkan,, och som IDAG betyder jättemycket för mig....som VET hur det är...som VET hur det känns...och jag tänker ofta på henne....HON har klarat det här och det gör jag också. Flera gånger har jag fått nåt värmande SMS av henne och så blir man stark igen....
Men jag ÄR stark, detta ska jag klara av.. Det är tack o lov inte cancer...men ändock....en sjukdom-Det känns som om jag ALDRIG kommer att deppa ihop för detta..jag klarar det och många har klarat det före mig....
Och jobbet? har ju haft pension i så många år att jag minns inte ens när jag senaste jobbade....2002 kanske?
I fjol hade jag som mål att uppleva både min och Bennys 50 årsdag och det har jag gjort kan jag lova......vad blir målet för 2012 kanske du undrar? *hmmm*
Jag bara MÅSTE få se paprikorna grönska och frodas i sommar som jag har satt...och pelargonena.....och så vill jag ner på mitt älskade Kylören igen.....Näää...i år har jag inte så mycket tid över till mycket annat än att bara......vara...*S*
Och lillebror med familj som kommer hem från Canada....tror det var 5 år sedan vi sist såg...det ska bli jättekul....
Man ska alltid ha några mål och förhoppningar inför varje år...det har jag alltid.....jag tror mycket kommer att hända under 2011...:)
Nu är det sängtime......om man nu kan sova.....jag har haft nackspärr i flera dar och ite kunnat ligga...får se hur det går i natt....
Natti natti o på återseende! Kramisar Yvonnskan
P.S Nåt positivt? Min älskade lilla barnbarn Nova Bergström fyllde 2 år igår onsdag....grattis lilla skruttunge! Mormor älskar dig såååååååååååå mycket...Vi ses på söndag!
GODNATT!
Inte kan man sova...har nog inte gjort det på de sista 2 veckorna, undra om det är oro, eller vad?
Mitt uppiallt...så måste jag säga att jag får min styrka. egentligen av en annan person, som nästan genom gått det jag ska gå igenom, men ändå på ett annat sätt, och kanske värre...? vad som nu är värre.....
Sedan många många år tillbaka har jag en mycket god vän, som jag lärde känna genom kyrkan,, och som IDAG betyder jättemycket för mig....som VET hur det är...som VET hur det känns...och jag tänker ofta på henne....HON har klarat det här och det gör jag också. Flera gånger har jag fått nåt värmande SMS av henne och så blir man stark igen....
Men jag ÄR stark, detta ska jag klara av.. Det är tack o lov inte cancer...men ändock....en sjukdom-Det känns som om jag ALDRIG kommer att deppa ihop för detta..jag klarar det och många har klarat det före mig....
Och jobbet? har ju haft pension i så många år att jag minns inte ens när jag senaste jobbade....2002 kanske?
I fjol hade jag som mål att uppleva både min och Bennys 50 årsdag och det har jag gjort kan jag lova......vad blir målet för 2012 kanske du undrar? *hmmm*
Jag bara MÅSTE få se paprikorna grönska och frodas i sommar som jag har satt...och pelargonena.....och så vill jag ner på mitt älskade Kylören igen.....Näää...i år har jag inte så mycket tid över till mycket annat än att bara......vara...*S*
Och lillebror med familj som kommer hem från Canada....tror det var 5 år sedan vi sist såg...det ska bli jättekul....
Man ska alltid ha några mål och förhoppningar inför varje år...det har jag alltid.....jag tror mycket kommer att hända under 2011...:)
Nu är det sängtime......om man nu kan sova.....jag har haft nackspärr i flera dar och ite kunnat ligga...får se hur det går i natt....
Natti natti o på återseende! Kramisar Yvonnskan
P.S Nåt positivt? Min älskade lilla barnbarn Nova Bergström fyllde 2 år igår onsdag....grattis lilla skruttunge! Mormor älskar dig såååååååååååå mycket...Vi ses på söndag!
GODNATT!
Mitt nya liv börjar snart:)
Nu har jag väntat o väntat på alla födelsedagar och de har verkligen varit trevliga. Nu är det hög tid att ta hand om mig själv.
Sedan barnaåren har jag varit njursjuk. Jag opererade bort höger njure 1967 pga att den var skrumpen och har sedan dess levd med 1 njure. Den har sakta försämrats och idag har jag bara 5 procents kapacitet kvar. 2002 fick jag ju diabetes, så den har väl också hjälp till att försämra funktionen. Så nästa vecka, den 22:a februari så börjar jag med dialys till att börja med 2 ggr i veckan.
Nu har jag då bestämt att jag ska börja blogga om detta så ni kan läsa hur det går för mig. Tanken är väl att jag ska få en ny njure, men ingen vet ju när, var eller ens vems. Hemska tanke att man bara ska gå o vänta på att nån ska dö;( för att FÅ någon på annat sätt verkar ju tröstlöst.
Egentligen mår jag ganska så bra och har väl gjort det, men på sistone så börjar jag bli illamående, orkar nästan ingenting, får ta paus även om jag bara ska städa i vardagsrummet. Men så har jag ju också diabetes typ II och en massa astma och allergi.
Mitt Kreavärde ligger på nästan 1000 och det är alldeles för mycket, Kroppen är totalt förgiftad och för att få bort alla gifter, som jag inte kissar ut som de flesta, så måste man alltså rena blodet.
I veckan så var vi, hela familjen, på studiebesök på dialysen, och den gulliga sköterskan Agneta gick igenom och berättade och visade för alla hur det går till. Dessutom ringde sköterskan från dialysen i veckan och vi bokade in lite tider, och hon berättade också lite.
De första 2 veckorna måste jag gå på den vanliga dialysmottagningen, men sen ska jag få gå på Självdialysen, där man sticker sig själv, fixar apparaten och allt annat. Och förhoppningsvis, om allt går bra, så kanske jag får HEM en maskin och kan sitta hemma och göra min dialys, till sommaren kanske. Jag håller tummarna, för det blir lite jobbigt att åka till lassa flera gånger i veckan.
För er som inte vet hur en dialys går till så finns det massor av sidor att leda i på Internet.
Det känns lite pirrigt, det gör det. Det är ju så att det man inte vet nåt om, det är man rädd för. Men jag har träffat lite folk som genomgår det här nu och det är ganska skönt. Jag har ju egentligen vetat om det i så¨många år, men försökt sköta mig med maten, har bara ätit 40 g protein per dag, det är inte mycket, men ja har ju heller inte varit så matfrisk sista året. Egentligen är det konstigt att jag inte har gått ner i vikt, men klart, med insulin ett par gånger om dagen, och så ca 40 tabletter om dagen, så är det nog inte så konstigt. Har ätit medecin i hela mitt liv, och man undrar ju hur levern ska klara det, men det har tagits prover på den och den funkar bara som den ska.
I somras opererade jag in en fistel ivänster arm där man ska sticka nålarna. Operationen gick så där, de fick göra om den efter bara 1 månad och då "sprängde" de blodkärlen. Men nu ska den funka. Skall in på ultraljud på armen om nån vecka och dessutom ska jag in o göra ett EKG.
Nu ska jag gå till tvättstugan, men vi hörs ju här fler gånger! /Kram på er alla!
Sedan barnaåren har jag varit njursjuk. Jag opererade bort höger njure 1967 pga att den var skrumpen och har sedan dess levd med 1 njure. Den har sakta försämrats och idag har jag bara 5 procents kapacitet kvar. 2002 fick jag ju diabetes, så den har väl också hjälp till att försämra funktionen. Så nästa vecka, den 22:a februari så börjar jag med dialys till att börja med 2 ggr i veckan.
Nu har jag då bestämt att jag ska börja blogga om detta så ni kan läsa hur det går för mig. Tanken är väl att jag ska få en ny njure, men ingen vet ju när, var eller ens vems. Hemska tanke att man bara ska gå o vänta på att nån ska dö;( för att FÅ någon på annat sätt verkar ju tröstlöst.
Egentligen mår jag ganska så bra och har väl gjort det, men på sistone så börjar jag bli illamående, orkar nästan ingenting, får ta paus även om jag bara ska städa i vardagsrummet. Men så har jag ju också diabetes typ II och en massa astma och allergi.
Mitt Kreavärde ligger på nästan 1000 och det är alldeles för mycket, Kroppen är totalt förgiftad och för att få bort alla gifter, som jag inte kissar ut som de flesta, så måste man alltså rena blodet.
I veckan så var vi, hela familjen, på studiebesök på dialysen, och den gulliga sköterskan Agneta gick igenom och berättade och visade för alla hur det går till. Dessutom ringde sköterskan från dialysen i veckan och vi bokade in lite tider, och hon berättade också lite.
De första 2 veckorna måste jag gå på den vanliga dialysmottagningen, men sen ska jag få gå på Självdialysen, där man sticker sig själv, fixar apparaten och allt annat. Och förhoppningsvis, om allt går bra, så kanske jag får HEM en maskin och kan sitta hemma och göra min dialys, till sommaren kanske. Jag håller tummarna, för det blir lite jobbigt att åka till lassa flera gånger i veckan.
För er som inte vet hur en dialys går till så finns det massor av sidor att leda i på Internet.
Det känns lite pirrigt, det gör det. Det är ju så att det man inte vet nåt om, det är man rädd för. Men jag har träffat lite folk som genomgår det här nu och det är ganska skönt. Jag har ju egentligen vetat om det i så¨många år, men försökt sköta mig med maten, har bara ätit 40 g protein per dag, det är inte mycket, men ja har ju heller inte varit så matfrisk sista året. Egentligen är det konstigt att jag inte har gått ner i vikt, men klart, med insulin ett par gånger om dagen, och så ca 40 tabletter om dagen, så är det nog inte så konstigt. Har ätit medecin i hela mitt liv, och man undrar ju hur levern ska klara det, men det har tagits prover på den och den funkar bara som den ska.
I somras opererade jag in en fistel ivänster arm där man ska sticka nålarna. Operationen gick så där, de fick göra om den efter bara 1 månad och då "sprängde" de blodkärlen. Men nu ska den funka. Skall in på ultraljud på armen om nån vecka och dessutom ska jag in o göra ett EKG.
Nu ska jag gå till tvättstugan, men vi hörs ju här fler gånger! /Kram på er alla!